lördag 26 juli 2008

Dag 6 (del 2), friday night in San Tropez

Strax innan midnatt var vi på plats i St.Tropez pulserande hamnkvarter. Parkeringen var packad med bilar och man kunde beskåda de flesta typer av exklusiva bilmärken. BMW:n fick skamset rätta in sig i leden bland betydligt mer prominenta vänner, men vi visste därmed att vi hade kommit helt rätt.

För att få en uppfattning om vad som var de hetast för kvällen i denna lilla fiskeby började vi med en rundtur utmed den exklusiva marinan. Överallt pulserade det av liv, musik, barer och inte minst små söta yachter som parkerat på rad utmed den halvkilometerlånga kajen.



Då vi strosade i vimlet av människor konstaterade vi snabbt att kvinnorna här skiljde sig från de övriga vi sett på vår resa genom europa (och även från de flesta hemma i sverige). Alla tycktes vara minst 1,75-1,80 långa varav större delen av längden upptogs av benen (vilka de även gärna visade upp), samt väga max 47 kilo inklusive Gucci-väska. För detta fenomen myntades därför uttrycket - 'le gasell'. Stefan (som kanske var orolig för att inte nå ända upp) konstaterade dock att han hellre föredrog tjejer som inte var så långa... Vi andra förstod överhuvudtaget inte vad han pratade om.

På en av skrytbåtarna hade bratsen tydligen föräldrafritt då det var fullt party med disco på soldäck och hade serveringspersonal springande i skytteltrafik över landgången för att fylla på med den ena flaskan skumpa efter den andra. Fredagspulsen var påtaglig.


Då vi rest hela dagen så kurrade det dock nu lite i kistan, så för att orka hålla ut så var vi tvungna att testa den inhemska cuisinen. Utmed yachtkajen slog vi oss ner på en uteservering och drog in lite mat och dryck. Utanför beskådade vi hur den ena lyxbilen efter den andra sakta gled förbi för att plocka upp eller släppa av players och gaseller.

Nu var det dags att komma igång. Vi strosade tillbaka till en av de pulserande barerna som vi passerat tidigare utmed kajen. Till vår besvikelse kunde de inte ens blanda någon caipirinha så vi drog in en omgång vodka lime. I baren träffade vi en infödd St.Tropezare som jobbade som bartender men som denna kväll var ute och festade. På knacklig engelska upplyste han oss om att 'Le place to be in St.Tropez' var VIP Room. Tyvärr var det dock så att Timbaland (alternativt Timberlake men verkade mindre troligt, och som sagt fransmannens engelska var bitvis något svårtydd, i synnerhet då han sluddrade rejält) hade en tillställning där så det skulle bli svårt att komma in. Vi drog vidare för att göra ett försök...

Efter att ha studerat de kostymklädda gorillorna som vaktade den röda mattan in till VIP, gjorde vi ett halvhjärtat försök, dock utan resultat. Förmodligen för att vi inte kom åkandes framkörda sittandes uppe på baksätet i vita Lambogini- och röda/svarta Ferrari-cabbar, vilka i strid ström levererade players och gaseller in till klubben.

Istället drog vi vidare till nattkubben bredvid - Le Pagarot, "Papegojan". Här var det inga problem. Direkt innanför dörren erbjöd en vänlig värdinna oss att köpa ett bord inklusive en flaska skumpa för 240 euro. Eftersom vi inte ens kommit upp till själva klubben och därför hade svårt att avgöra om detta var ett bra eller dåligt erbjudande, tackade vi vänligt nej och drog upp för att se var vi hamnat.



Klubben var inte jättestor men tydligen nyrenoverad och därmed modern. Mitt utmed ett medelstort dansgolv fanns en upphöjd dj-läktare som på båda sidor omgavs av vip-hyllor som vaktades av ett par medelstora kostymgorillor. Utmed väggarna fanns plasmaskärmar som visade videos och klubbtrailers. På motsatt sida fanns en bar och bakom den en lounge med tillhörande bar.



För att göra det enkelt för gästerna att betala hade de dessutom en enhetlig prissättning - 19 euro oavsett om man beställde en vodka lime, Smirnoff ice eller som i Fredriks fall - en liten flaska Evian vatten... De är inte dumma när det gäller att ta betalt de här rivieragossarna...

Inga kommentarer: